Resultat av kartläggning

Exempel: Kartläggning av fysisk lärmiljö

När man gör en kartläggning av den tillgängliga lärmiljön kommer resultatet se olika ut beroende på vilken miljö du kartlägger.

Nedan följer ett exempel på hur resultatet av en kartläggning kan se ut och hur man kan göra för att arbeta vidare med utgångspunkt i resultaten.

Vad kartläggningen visade

Orientering och skyltning
I kartläggningen framkom att skyltning med text och bild finns i delar av skolan, men inte konsekvent. Flera elever upplever osäkerhet vid förflyttningar, särskilt i övergångar mellan lektioner och till specialsalar.

Rörelse och framkomlighet
Korridorerna är periodvis trånga, särskilt när möbler, väskor eller material står framme. Det gör förflyttningar stressande och skapar onödig irritation och konflikter.

Ljudmiljö
Ljudnivån är hög i flera delar av skolan: i klassrum, korridorer och gemensamma ytor. Det finns begränsat med ljuddämpande material, vilket påverkar både koncentration och arbetsro.

Belysning
Belysningen varierar mellan olika rum. I vissa klassrum upplevs ljuset som bländande, i andra som för svagt. Elever beskriver trötthet och svårigheter att hålla fokus.

Raster och pauser
Rastutrymmen och skolgård erbjuder främst aktiviteter med hög intensitet. Det finns få tydligt definierade lugna platser för elever som behöver återhämtning.

Trygghet och uppsikt
Kartläggningen visar att personal inte alltid har full uppsikt över alla ytor, särskilt under raster. Vissa platser upplevs som mindre trygga vid vissa tider på dagen.

Reflektion och analys

När jag sammanställde kartläggningen blev det tydligt att miljön i många situationer ställer höga krav på elevernas förmåga att hantera ljud, rörelse och intryck. För flera elever går mycket energi åt till att bara orientera sig, filtrera bort intryck och hitta lugn. Energi som egentligen behövs till lärande.

Det blev också tydligt att det inte handlar om enskilda elever, utan om hur skolans fysiska miljö påverkar olika elever i olika situationer.

Anpassningar utifrån kartläggningen

Utifrån kartläggningens svar valde jag att göra följande anpassningar:

• Tydligare struktur i miljön

  • Skyltning med både text och bild kompletterades i korridorer och vid övergångar.

  • Gångstråk i korridorer rensades för bättre framkomlighet.

• Anpassat klassrum

  • Möjlighet till avskärmad arbetsplats vid eget arbete.

  • Tillgång till hörselkåpor och ljuddämpande lösningar.

  • Time Timer används för att skapa tydlighet kring tid och arbetsmoment.

  • Justerbar och mer genomtänkt belysning där det varit möjligt.

• Raster och återhämtning

  • Lugna rastytor tydliggjordes och organiserades.

  • Alternativ till högintensiva raster synliggjordes för eleverna.

• Trygghet

  • Rastorganisation och personalens placering sågs över för bättre uppsikt.

  • Otrygga platser identifierades och åtgärdades.

Varför kartläggning är avgörande

Det här arbetet visar tydligt att utan kartläggning hade många av dessa behov riskerat att bli osynliga. Kartläggningen gjorde det möjligt att se samband mellan miljö och elevens fungerande och att sätta in rätt anpassningar på rätt nivå.

Kartläggning är därför inte ett extra steg i arbetet med tillgänglighet.
Det är grunden för att kunna skapa en fysisk lärmiljö där alla elever kan ta sig fram, vistas och lära utan onödiga hinder.